Blogg A: Nyhetsvärdering

I anslutning till avslöjandet om att påven Benedictus XVI avgår publicerade Aftonbladet på sin webbsida den 11 februari ett bildspel bestående av 22 fotografier (http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16219629.ab). En bild visar påven i ”ett par eleganta röda skinnskor”, en annan visar honom i en ”konstfullt utsmyckad” hatt. Det finns till och med ett par bilder där han bär en hatt som liknar jultomtens mössa. På besök i Mexiko bär han sombrero, passande nog. Det finns bilder där han läser tidning, vinkar, kliar sig på näsan, twittrar, åker bil, ringer i en klocka och slutligen en där han träffar Fidel Castro.

DN.se publicerade den 14 februari en artikel med rubriken ”Kulting på hjul vinner hjärtan” (http://www.dn.se/nyheter/varlden/kulting-pa-hjul-vinner-hjartan). Den lilla grisen Chris P Bacon, vars svaga bakben bärs upp av en rullstol, är i centrum i en Youtube-video som gjort snabb succé. Veterinären Len Lucero byggde själv rullstolen så att kultingen skulle kunna röra sig lättare. Det berättas att Chris P Bacon snart gör tv-debut, att man planerar att tillverka t-shirtar med texten ”I love Chris P Bacon” och att Lucero bara sover ett fåtal timmar per natt på grund av den mediala uppmärksamheten. Lucero menar att hans syfte inte är att tjäna pengar på grisen, utan att kultingen ska fungera som glädjespridare.

Artikeln ”Yvonne Ryding utsatt för bostadsbluff”, även den på DN.se, publicerades den 13 februari (http://www.dn.se/nyheter/sverige/yvonne-ryding-utsatt-for-bostadsbluff). Det framkommer hur Ryding, programledare och före detta miss Universum, i sin blogg skildrat hur hon blivit lurad av en person som sade sig hyra ut en lägenhet i andra hand men som stulit någons identitet och försvunnit med Rydings, och 13 andra personers, depositionspengar. Det nämns dessutom att flera personer tidigare drabbats på liknande sätt och att det hålls ett par rättegångar nu i februari gällande unga personer som snärjts att betala för falska lägenhetskontrakt.

Reflektion kring varför just dessa publicerats som nyheter:

Johansson (2008) lyfter fram två grundläggande föreställningar i samband med nyhetsvärdering, nämligen vad man tror att publiken vill ha (intresse) samt vad man anser att publiken bör vara intresserad av och vad den bör få, eller inte bör få, veta (normativt). Han menar att dessa turas om att vara av största vikt vid nyhetsurval. Exempelvis är publikintresset oftast mer centralt hos kvällspressen, då syftet är att attrahera läsare för att på så sätt sälja fler lösnummer. Detta kontrasteras till dagstidningarna som riktar sig till prenumeranter och därmed oftare väljer att fokusera på vad man tycker att publiken bör ta del av. De nyheter jag valt att studera är alla hämtade från tidningarnas webbsidor och man kan konstatera att visst, bildspelet på Aftonbladets hemsida motsvarar väl kvällspressens tendens att fokusera på vad man tror att publiken är intresserad av att se. Men även de båda artiklarna på dagstidningen DNs hemsida tycks vinklade mot publikintresse. Jag antar att DN på webben är mindre fokuserade på vad publiken bör vara intresserad av eftersom nyheterna där ständigt uppdateras samt är gratis att ta del av; på webben läser man senaste nytt och för att locka fler besökare har man kanske valt att vara mer lättillgänglig än i papperstidningen, där man istället tar upp det som värderas högre ur normativ synvinkel då tidningen läses av prenumeranter med vissa förväntningar på innehåll och kvalitet. Häger (2009) framhåller att nyheter ska vara lättbegripliga och menar att identifikation är centralt, det vill säga: en nyhet som handlar om människor eller djur engagerar, särskilt om det finns bilder som gör det hela verkligt. Båda artiklarna på DN.se anspelar på läsarens önskan att identifiera sig med det som berättas och båda använder bilder för att illustrera händelserna.

                      Johansson (2008) nämner att en nyhet ska avvika från förväntningar samt från publikens egen situation. Samtidigt ska läsaren kunna identifiera sig med det som hänt vilket innebär att närheten till den egna kulturen och geografiska platsen blir viktig. Att påven väljer att avgå är sannerligen något som avviker från vad man förväntar sig. Han är dock inte en person som vi i Sverige med lätthet identifierar oss med, dels på grund av den geografiska distansen men också skillnaden i levnadssätt och kultur. Aftonbladet har därför valt att fokusera sin nyhetsskildring på det som är lätt att ta till sig, nämligen att påven ibland bär färgglada hattar och skor samt att han faktiskt kliar sig på näsan som vilken vanlig människa som helst. Tidningen har även tidigare publicerat en liknande artikel, nämligen ”Nu har han två roliga hattar” den 25 mars förra året (http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14578148.ab). För Aftonbladet tycks det centrala i nyhetsvärderingen vara att fokusera på små detaljer, på det som bryter mot normer eller på det som framstår som sensationellt, spännande eller roligt, snarare än att skriva om sådant som de tror läsarna skulle bli förvirrade eller uttråkade av att läsa.

                      Gällande artikeln om bostadsbluff har DN valt att vinkla det så att fokus hamnar på en för publiken känd person som drabbats. Johansson (2008) menar att det är vanligt att vinkla en nyhet så att det skildrar exempelvis en tvist eller en känd politiker, samt att en dramatisk historia som involverar viktiga personer är mer trolig att publiceras än en som utbildar läsaren på något sätt eller som leder till insikt. Tidningen har alltså valt att lyfta fram problemet med falska lägenhetskontrakt när ett bekant ansikte berörts; utan Yvonne Ryding hade själva händelsen behövt vara betydligt mer häpnadsväckande eller hemsk för att tänkas fånga läsarens blick lika snabbt. Även på mediekompass.se nämns det att det är av betydelse om en nyhet exempelvis centrerar kring en offentlig person eller ”den lilla människans kamp mot makten”, om den avslöjar ett samhällsproblem eller skildrar ett lagbrott. Genom att Ryding får agera ansiktet utåt som utsatt för ett brott som även flertalet andra drabbats av lever artikeln upp till just dessa riktlinjer för vad som blir en nyhet. Vidare skriver Häger (2009) gällande vikt att om en nyhet berör bara ett fåtal personer, måste det som hänt förefalla uppseendeväckande och allmängiltigt i publikens ögon. Just det faktum att Ryding, en känd person som just på grund av sitt kändisskap lockar läsare, drabbats av samma sak som ett antal ”vanliga” medborgare ökar chansen att läsaren identifierar sig med och intresserar sig för att läsa om det som hänt. Läsare tycks vilja ta del av berättelser om kändisar som råkar illa ut eller klantar sig på samma sätt som vem som helst. Häger (2009) nämner också att människor gärna läser om obehagliga saker helt enkelt därför att man känner en trygghet i att det som hänt har drabbat någon annan och inte en själv. I detta fall kan det nog kännas skönt för läsaren att veta att det flotta kändislivet kanske inte är så glamouröst trots allt.

                      Som tidigare nämnts engagerar den nyhet som handlar om djur just för att det är så lätt för läsaren att ta det till sig på ett känslomässigt plan. I samband med artikeln om kultingen med bakben i rullstol presenterar DN också Youtube-videon som är bakgrunden till att händelsen blev värderad som viktig nog att publiceras som en nyhet. Häger (2009) menar att en nyhet ska vara oväntad men samtidigt ändå behandla eller anknyta till något som redan är bekant. Youtube är ett välkänt fenomen, liksom att det där finns mängder med klipp på djur som är söta eller gör skojiga saker. Genom att DN valt att skriva om just detta fall signalerar man till läsaren att det här är ett särskilt ovanligt djur som är värt att uppmärksamma. Så, även om detta är en oskyldig och lättbegriplig nyhet i jämförelse med exempelvis en invecklad politisk händelse har man på sätt och vis inte bara publicerat en nyhet som man tror intresserar publiken, utan också något man anser att publiken bör ta del av. Häger (2009) nämner också termen ”snackis” och syftar på en mindre viktig nyhet som är till för att spridas kring fikabord. Denna nyhet känns som en typisk sådan just tack vare sin lättbegriplighet och oskyldighet. Artikeln reflekterar dessutom dagens samhällsklimat, dels genom att en berättelse om en liten gris blivit en nyhet, och dels genom att man i texten berättar att kultingen snart kommer göra tv-framträdande och tillägnas t-shirtar med tryck. Idag är det inte ovanligt att personer blir världskända över en natt tack vare att många sett deras klipp på Youtube och det är tydligt att medier, däribland dagstidningar såsom DN, spelar en viktig roll i detta genom att inför folket värdera det som en nyhet.

Källor:

Häger, Björn. Reporter. En grundbok i journalistik. Norstedts, 2009

Johansson, Bengt. Vid nyhetsdesken. En studie av nyhetsvärdering vid svenska nyhetsredaktioner. Demokratiinstitutet, 2008

Mediekompass. http://www.mediekompass.se/mediekunskap/pa-tidningen/nyhetsvaerdering

Madeleine Söderberg